En god människa del 3

I tidigare bloggar om En god människa har jag skrivit om att hjälpsamhet visar sig redan i ettårsåldern och att den tycks vara inbyggd hos oss människor. Vår hjärna belönar oss alldeles automatiskt när vi är hjälpsamma.

Yttre belöning mot inre
Vad händer då om vi inför yttre belöningar, antingen som beröm eller mer handfasta, som godis eller pengar? Ja, det intressanta är att det verkar minska benägenheten att vara hjälpsam! Forskare som undersökt små barns hjälpsamhet har aldrig sett att beröm eller belöningar ökar barnets beredskap, utan tvärtom sett tendenser till en minskad hjälpbenägenhet.

Tävlingar och betyg?
Här finns mycket att fundera på. Jag tror exempelvis inte att det är en bra idé att ordna tävlingar för att kora det mest omtänksamma barnet, så som jag skrev om i min förra blogg. Och hur ska vi tänka om sådant som betyg?

Ingen belöning – fler hjälper
Det finns olika studier av vuxna som pekar åt samma håll: yttre belöning verkar snarast sabotera den inre. I ett försök bad en person ett antal förbipasserande om hjälp med att flytta på några tunga föremål. Ibland erbjöds pengar som tack, ibland inte. Det visade sig vara fler som hjälpte när ingen belöning utlovades.

Girighet är värdelös
Jag läste en rubrik i tidningens näringslivsbilaga: Bonusfest når nya toppnivåer. Hur fungerar då bonusar, dessa belöningar till näringslivets toppar? På ett näringslivsseminarium hävdade en världsledande forskare på området, Bruno S. Frey (refererad på nätet), att nyare forskning visar att bonusar sällan fungerar särskilt väl. Bland annat försvagar de den viktigaste drivkraften för en individ, nämligen den inre motivationen, menade han.

En krönikör i Svenska Dagbladet uttryckte samma tanke mer drastiskt: ”Det är hög tid att tänka om. Girighet verkar ju faktiskt, i brist på bättre bevis, vara helt värdelös”.

Och bestraffningar?
Det mesta pekar alltså på att yttre belöningar saboterar den naturliga hjälpsamheten och viljan att göra gott. Hur är det då med motsatsen? Vad med bestraffningar?

I ett berömt exempel hade personalen på en israelisk förskola problem med att föräldrar slarvade med att hämta sina barn på överenskommen tid. Då införde man penningböter och trodde att det skulle lösa problemet. Resultatet? Föräldrarna slarvade ännu mer. Varför? Nu kunde de ju köpa sig fria!

Nej, det är nog de inre drivkrafterna vi ska lita till.

Share

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *